Okej. Nu måste jag bara ta ett djuuuupt andetag för att samla mig lite. Den här stressen håller på att ta död på mig. På fredag ska jag ha lämnat in en uppsats på 500 ord på engelska. Inte nog med det förstår jag inte ett skit av vad som står på pappret (tragiskt nog hade jag MVG i språket i nian..)
Dessutom har jag ekonomiprov på fredagmorgon vilket jag inte ser fram emot. Efter lovet är det tre veckor kvar att skriva klart manusarbetet och Arbetssätt och lärande ska också vara klart innan påsklovet. Jag blir galen av stressen!

Och det enda sättet för mig att bli på lite bättre humör? Tröstshoppa såklart.. Mamma blir inte glad, men sålänge det finns någonting som faktiskt kan göra mig glad i min instängda bubbla, omringad av massa plugg tycker jag att hon kan unna mig det.

Så Gina Tricot, here I come!

Dags för en liten uppdatering här kände jag. Fingrarna har känts lite spända efter att ha varit utan bloggande i ett par veckor nu. Jag har riktigt trånat efter att låta fingrarna flyga över tangentbordet när jag ska skriva mitt comeback inlägg. För visst vet jag att alla mina läsare har saknat mig. Det behövs inte skrivas något i kommentarsfältet. Jag vet.

Jaha, vad har då hänt i mitt liv sedan jag tog min bloggpaus? Absolut ingenting nytt. Gått i skolan lite, umgåtts lite, klarat av en låt på expert på GH3 lite, festat lite, gråtit lite, skrattat lite. Precis som livet såg ut förut.

Idag ska jag i alla fall på bio med Emmy Modig. Ja, hon heter inte Modig i efternamn men det tycker jag att hon ska byta till eftersom att det är precis vad hon är. Och jag är en fegis. En ultrafegis faktiskt. Men nog om det.
Vi ska se Sweeney Todd och jag har höga förväntningar. Depp och Burton tillsammans blir inget annat än bra och jag hoppas på att det mönstret inte kommer brytas.

Fortfarande ingen dator hos pappa, sitter hos min generösa mor nu och ska sova här inatt. Hon kanske tror att det är för att jag saknar henne och för att jag vill tacka henne på något sätt för att hon gav mig en välbehövd Alla hjärtans dag-present (hatar förövrigt den dagen) men jag behöver mest en dator känner jag.

Har ni fått en tillräcklig dos nu? Det hoppas jag. Som sagt, inga kommentarer behövs. För jag vet. Jonna vet allt.
Jag vet inte när jag kommer tillbaka men jag vet bara att det kommer ske.
Take care!

Nu måste jag ta en bloggpaus på obestämd tid. Den andra datorn i hemmet har nämligen också kraschat och jag kommer vara tvungen att skaffa mig ett socialt liv, eller bli GH3 mästare. Jag skulle nog föredra det senare.
Anywho ska jag fundera på förbättringar tills jag startar bloggen igen, och inte bara skriva om mitt tråkiga svenneliv. There will be changes peeps!

I'll be back fo' shå'!

Fashionistan Miss J till er tjänst!
Har suttit och lagt till en massa plagg i kundvagnen på ellos.se precis nyligen. Tröttnade efter ett tag och skulle se hur mycket jag egentligen hade valt ut. Tunikor, linnen, klänningar, underkläder och skor över lite över 3000.. Just vid det tillfället dog en liten del av mig i vetskapen om att jag inte är rik.

Vad som däremot gör mig förbannad och inte ledsen är hur man kan tillverka dessa gudomliga skor, bara för att sukta de som inte har råd att klicka hem dem.
Jag menar, ta en enda liten titt på de två skönheterna. I.. must.. have..

Gårdagen tillbringades i mysigt sällskap med filmtittande. Först Göta Kanal 2 och när den var slut blev det filmen Storm. Sedan låg jag vaken ett tag och suktade efter kläder på ellos. Jag har verkligen fastnat i shoppingträsket igen. Fan.

Nu har jag iallafall ätit frukost (två ägg med baconost, läskig kombination!) och ska strax åka upp till mamma för att bada. Perfect sundayafternoon..

Nu har jag lagt ut sammanlagt 900 kronor på träningskläder, och då har jag bara fått ett par byxor, skor och träningsbh. Hur fan kan det var så jävla dyrt?! Det är inte så att det jag har köpt är dyra märkesplagg från NK heller utan vanliga svarta byxor, vanlig svart träningsbh och vanliga vitröda gymnastikskor. Fast egentligen ska jag kanske vara glad eftersom att pappa betalar, men det är jag inte. Jag hatar att låta pappa betala saker åt mig för då känner jag mig som en bortskämd liten snorunge. Och som om inte mina träningssaker räckte fick han lägga ut pengar för att köpa mitt Gutar Hero III också... Fan, jag ÄR en bortskämd liten snorunge.

Kommer aldrig i hela mitt liv lägga upp en bild på mig i mina träningskläder. De som vill ha sig ett gott skratt kan dyka upp på Eriksdalsbadet på måndagar och onsdagar från och med nästa vecka, jag kan garantera er en syn ni aldrig kommer sluta le åt!

Ikväll ska jag bara ta det lugnt och tröstäta lite brie (jag har fortfarande så jävla ont i tänderna, har levt och kommer leva på yoghurt, gröt och nudlar de närmsta dagarna). Det är snöstorm ute och jag har ingen lust att få frippan förstörd knatandes till någon misslyckad fest. Då sitter jag hellre hemma och tycker synd om mig själv!

Eftersom att jag såg ut som ett stort skämt i nästan alla träningskläder jag provade igår fick jag bara med mig ett par byxor som jag blev halvnöjd med. Men idag ska jag åka in till stan och leta efter lite mer, tror jag tar med mig byxorna om jag skulle hitta något bättre. Inte för att jag tror att den chansen är särskillt stor med tanke på att min kropp nog inte är skapad för att vara klädd i träningskläder...

Okej, har börjat lugna ner mig ett par hekto inför måndagens intensiva träningspass. Men det är endast för att jag strax ska åka iväg och köpa nya, fräscha träningskläder och ingen annan anledning. Fan, det här med gym är dyrt ju? Kläder/väskor/skor för flera hundra + ett klippkort för lika mycket. Iofs blir det en större motivation för mig och Denise att röra på oss mer får vi hoppas, annars kan jag lova att det kommer gå hus i helvete här hemma hos mig efter alla de pengarna mina föräldrar kommer ha lagt ut i onödan!

Ska jag släppa fram modebloggaren Miss J idag och visa mina fina nya träningskläder? Ja, det är klart jag ska det!

Idag ska jag ha en sån där tycka-synd-om-mig-själv dag. Jag har nämligen varit på tandläkarbesök och blivit brutalt misshandlad. Nu kan jag inte tugga på något hårt, vilket betyder bye bye sallad and hello mjuka-grejer-som-typ-makaroner-och-köttbullar. Efter en natt med sjukt lite sömn kände jag verkligen att jag inte orkade åka vidare till skolan i en och en halvtimme för att bara vara där ett kort tag, så jag åkte hem och bäddade ner mig i sängen istället. Så mycket som jag har skärpt mig i skolan ska jag fan kunna vara borta någongång ibland utan dåligt samvete!

Här en en ful film på mina "kompisar" (skäms lite över att säga det..) Marcus och Niklas. Enjoy eller något!